Effektvakten löste bystugans strömproblem effektivt

Lokala krafter räddade Mobackagården i Storumans kommun från att säljas ut, och gjorde den istället tillgänglig för uthyrning till föreningar, boende och storbak. Stor nätbelastning under korta perioder gjorde dock att säkringen löste ut gång på gång. Problemet löstes genom att installera en smart effektvakt.

Två personer står i snön framför rött hus med rullstolsramp.

Lennart Cohen visar runt Erika Arklöf, energi- och klimatrådgivare i Storumans kommun, i den 450 kvadratmeter stora bygdegården.

Den stora snackisen bland byborna runt Hemavan i Lapplandsfjällen är de senaste dagarnas myckna regnande. Något som nästan aldrig förekommer i januari i den här delen av landet.

- Det här gör ju ont i hjärtat, eftersom regnet känns som ett tydligt tecken på klimatförändringen, säger Erika Arklöf, energi- och klimatrådgivare vid Storumans kommun, i vilken Hemavan ligger.

Hon sitter vid köksbordet hemma hos Lennart Cohen och Eva Helleberg i byn Övre Björknäs. Nu har kylan kommit tillbaka i viss mån, även om termometern bara visar på beskedliga sju minusgrader mot säsongsmässigt normalare -15 till -20ºC.

- Det har ju förändrats. När man gick ut skolan som liten runt 10 juni hade ännu inte isarna släppt. Vi stod och huttrade och frös utanför kyrkan, säger Eva Helleberg.

Ute konkurrerar ekorrar och domherrar om fågelmaten, inne sitter parets katt och hund och myser i värmen från den vedeldade köksspisen. Ett par termoelektriska fläktar ovanpå hällen sprider varmluften mekaniskt runt hela huset. En luftvärmeväxlare förses med förvärmd uteluft genom en cirkulationskanal på baksidan av huset. Det syns att paret Helleberg-Cohen är intresserade av energieffektivisering och klimatåtgärder.

- Vi måste lägga energi på att spara energi! sammanfattar Eva kärnfullt, medan Lennart skämtar att han alltid varit intresserad av att ”jaga kalorier” för huset likaväl som för sin egen del.

Stort rött hus från sidan.

Mobackagården byggdes ursprungligen 1935 för användning som skola. Från 60-talet stod den mestadels tom, men har nu fått ett andra liv som bygdegård.

Intresset kom väl till pass när den närbelägna bygdegården Mobackagården dammades av och kom till ny användning. Gården byggdes ursprungligen som en skola 1935, och användes i detta syfte fram till tidigt 60-tal. Därefter stod den mestadels tom, och kommunen föreslog att den skulle avyttras.

Några äldre bybor ryckte dock ut till husets försvar, och den ombildades på deras inrådan till hembygdsgård. Kallvinden på övervåningen byggdes om till sovsalar med ett 30-tal sängplatser. Klassrummen blev mötes- och uppehållsrum. Nere i källaren fanns dessutom en bagarstuga med en stor ugn.

Gården fick nu ett andra liv, och kunde hyras ut till föreningar, bakintresserade och turister.

- Men först var det kaos, berättar Lennart. För det var kanske 20–25 gäster som hyrde i februari och mars. Och trots 35 amperes huvudsäkring gick säkringen för dem när de var där på eftermiddagarna.

Anledningen var att belastningen blev för hög när gästerna samtidigt skulle sätta igång spisar och ugnar, duscha varmt och annat.

- Så jag åkte dit med högvis med säkringar och bytte, men hann inte mer än till landsvägen förrän jag såg att det hade blivit svart däruppe igen!

Lösningen blev att med hjälp av elektriker installera en effektvakt, som ställdes in så att effekten begränsades vid alltför hög belastning. I första hand sänktes effekten för varmvattenberedarna, eftersom de ändå hade så hög kapacitet. Därefter begränsades värmen. Uppvärmningen av huset går nu lite långsammare, men kan enkelt planeras in med någon dags varsel.

Mansansikte i profil framför proppskåp.

Lennart Cohen framför bygdegårdens effektvakt, som har ställts in så att effekten begränsas vid alltför hög belastning – först varmvattentemperaturen, sedan inomhusvärmen.

Resultatet har inte låtit vänta på sig

- Idag räcker 35 ampere ledigt. Sedan vi satte in effektvakt har vi aldrig bytt en huvudsäkring. Alternativet, att behöva gå upp till 50 ampere, hade säkert inneburit 10 000 kronor ytterligare i fasta utgifter per år, bara ”utifall att”, säger Lennart.

I sammanhanget kom kommunens utlysta bygdemedel väl till pass, som på senare tid har haft inriktning på just energieffektivisering. Syftet är flerfaldigt: kommunen har även ett intresse att bevara bygdegårdarna ur beredskapssynpunkt, med tanke på det oroliga omvärldsläget.

- Man får 90 procents bidrag och får gå in med 10 procent själv, berättar Erika Arklöf, som i egenskap av energi- och klimatrådgivare har varit mycket aktiv i arbetet.

Privatpersoner, föreningar och företag som vill undersöka en lokals energiprestanda kommer också att kunna hyra väskor med bland annat värmekamera, hygrometer och elmätare som kommunen låtit köpa in. Parallellt kan man be energi- och klimatrådgivaren att komma ut och ge råd om hur man energieffektiviserar.

Föreningen bakom Mobackagården har även fått bygdemedel för att installera en värmepump, som skapar tio graders skyddsvärme i bagarstuga, toaletter och källarvåning. Övriga ytor i det 450 kvadratmeter stora huset hålls för det mesta över nollgradigt genom spridningsvärme från de uppvärmda husdelarna. Element finns som backup och brukar stå på 5–10 grader.

Tre snabba råd för energibesparing från Lennart

  • Sätt in effektvakt även i privatbostäder.
  • Ställ krav även på snålspolande VVS-installationer. En stor energitjuv är allt varmvatten som rinner ut i avloppen.
  • Luftvärmepumpar kan bidra till att sprida värmen runt huset. I kalla områden av landet kan man förvärma luften genom kanaler i marken.


Hjälpte informationen på sidan dig?