Examensarbete gav tips på energibesparingar för Norrköpingsvilla

Per-Erik Hahns gamla villa i Norrköping kostade mycket i uppvärmning. Energi- och klimatrådgivaren Per Sjöström, tipsade några byggteknikstudenter att analysera hur man skulle kunna göra huset mer energieffektivt. Resultatet blev en värdefull studie som Per-Erik nu kan använda som underlag för smarta renoveringar.

Området Pryssgården i Norrköping består av pittoreska villor byggda på 1920-talet och framåt. Vackra hus med tegeltak och frikostiga fönsterytor omgärdas av prunkande fruktträdgårdar och sparsamt trafikerade gator.

Men behoven har onekligen förändrats på drygt 100 år. Många av husen är relativt små med nutidens mått mätt, och dessutom väsentligt mindre energieffektiva. Det gäller också i allra högsta grad Per-Erik Hahns villa, med en huskropp som byggdes på 30-talet och en utskjutande flygel med stort vardagsrum som lades till på 60-talet.

- För 15 år sedan, när vi flyttade in här, var kostnaden för fjärrvärmen knappt märkbar. Men nu med prisökningarna blir det snabbt större pengar. Och den prisökningen driver ju på engagemanget för att hitta energieffektiviseringar, berättar Per-Erik.

Vissa saker kunde Per-Erik åtgärda själv. Exempelvis bytte han ut termostatventiler och ersatte äldre lampor med modern led-belysning.

- Värme och el kostar 5 000–6 000 i månaden nu i december, säger Per-Erik. Och då är det bara jag och min grabb som bor här.

Kommunens energirådgivare ett bra bollplank

Inför det fortsatta detektivarbetet efter energiläckor behövde Per-Erik hjälp. Som tur var hade han sedan länge en vän, Per Sjöström, som var energi- och klimatrådgivare vid Norrköpings kommun. Och när vännen för fyra år sedan söktes upp av två byggteknikstudenter som skulle göra ett examensjobb om energieffektivisering av äldre hus rekommenderade Per dem att studera just Per-Eriks villa.

-Hans hus är en svår nöt att knäcka. Mycket mexitegel, som är snyggt men svårt att isolera, berättar Per Sjöström över kaffe och sockerkaka vid Per-Eriks Hahns köksbord.

Tidigt visade det sig finnas frågetecken kring exakt vad väggarna bestod av, och vilka brister i isoleringen som fanns. Studenterna behövde därför räkna på olika tänkbara alternativ för att förbättra energiprestandan. Bristande isolering leder överlag till att äldre hus drar väsentligt mycket mer värme än nyare fastigheter.

- Vi har jämfört våra fjärrvärmeräkningar, och jag tror att du gjorde av med dubbelt så mycket som jag gjorde, som bor i ett nyare hus, säger Per till Per-Erik.

Här kunde ett par byggteknikstudenters examensuppsats bidra med förslag på ett flertal förbättringsområden i Per-Erik hus. Ett av dem var fönstren i huset.

- Fönster är ganska tacksamt, för de är lätta att räkna på. Man mäter arean på fönstren, lägger in vilken ort man bor på, och jämför fönstrens så kallade u-värde, berättar Per.

För att förbättra fönstrens u-värde (se faktaruta) bytte Per-Erik Hahn först den ålderdomliga snörtätningen i fönstren till modernare gummilister. Framöver kommer dock ett flertal fönster att bytas ut mot energiglasfönster, och för det jobbet kommer Per-Erik att anlita hantverkare.

Hur isolera ett mexitegelhus?

När det gäller väggarna presenterade studenterna några olika alternativ, där Per Sjöström lyfter möjligheten att ersätta 30-talsbyggnadens mexitegelfasad med energieffektivare material.

- För mexiteglet är bara rent estetiskt; det har väldigt liten isolerande förmåga. Man kan istället ta bort tegelstenarna, montera upp isolerskivor och så lägga puts utanpå, förklarar han.

Den tillbyggda husdelen från 60-talet har redan putsfasad. Det rymmer ett vardagsrum med prydnadsrutor i blyglas, öppen spis och frikostiga panoramafönster. Vackra sällskapsytor, men där golvet är kallare än i den äldre huskroppen.

- Den tillbyggda delen har krypgrund under sig, så det kommer kyla underifrån, förklarar Per-Erik Hahn.

Taket till den nyare husdelen var också i sämre skick än det äldre husets tak, och byttes för några år sedan – härnäst står taket på 30-talshuset på tur. På sikt är Per-Erik intresserad av solpaneler, men då måste taken renoveras färdigt först.

Per Sjöström poängterar att takets livslängd är en viktig faktor för villaägare att ta ställning till.

- Det kan vara att ens hus har takpannor med en livslängd på 40 år som redan är 35 år gamla. Så innan man sätter upp solpaneler bör man kanske byta taket där först.

En uppsjö av möjliga åtgärder alltså – men med det goda syftet att åstadkomma väsentliga energibesparingar i den vackra Pryssgårdsvillan.