Täby Enskilda Gymnasium blev solcellspionjärer

När Täby Enskilda Gymnasium köpte loss sina egna lokaler kunde de börja investera stort i skolbyggnadernas långsiktiga energi- och klimatprestanda. Från solpaneler tog de snart steget vidare till batterilagring – och involverade även eleverna i energiarbetet.

När Täby Enskilda Gymnasium som kanske första gymnasium i Sverige lät installera solceller på taket 2017 var det kulmen på flera års funderingar. Taket på den stora huvudbyggnaden var optimalt – inga skuggor, fritt runtomkring och möjlighet att fånga många soltimmar året om.

– Vi hade gått och tänkt länge att vi ville ha solceller. För varje år som vi väntade blev i och för sig tekniken lite bättre, men till slut sade vi att ”nu kör vi!”, säger skolans vd och majoritetsägare Fredrik Sörensen.

Satsningen blev ett viktigt steg i skolans energi- och klimatarbete. Incitamenten var starka, inte minst eftersom ägarkoncernen Procurama både driver själva skolverksamheten och (genom fastighetsbolaget Ankarbulten) besitter fastigheten som skolan är inrymd i.

– Det var först när vi köpte lokalerna som vi kunde bestämma själva hur vi skulle bygga, eftersom vi då blev både värd och hyresgäst, förklarar Fredrik Sörensen.

En ovanlig åtgärd, och – som Fredrik säger – troligen svårt för många skolor att genomföra, eftersom det krävs mycket pengar och en bank som beviljar lån för fastighetsinköpet.

– En stor tröskel för energieffektiviseringsarbetet är att man inte äger sin fastighet. Då kan man inte agera själv, utan man måste kontakta någon annan, vilket kan ta tid, säger Anders Fjellborg, energi- och klimatrådgivare i Täby med närkommuner.

Långsiktig investering i ägd fastighet

När så köpet väl var genomfört kunde emellertid många andra långsiktiga investeringar beslutas.

Viola Stjernberg, projektledare vid Ankarbulten, berättar:
– Då blev det ekonomiskt gynnsamt för oss att effektivisera energianvändningen. Vi hörde också av oss till de kommunala energirådgivarna för att se vad vi kunde göra. Och det var kul att höra att de tyckte att vi redan hade gjort mycket.

Anders Fjellborg med kollegor genomförde tillsammans med Viola och Fredrik en energiöversyn för att ta reda på vilka energiläckage och ytterligare effektiviseringsmöjligheter som fanns i lokalerna.

Energiöversynen visade sedan att det fanns kylar och frysar som stod på trots att de inte användes. Dessutom kunde man peka på att armaturer i vissa delar av lokalerna behövde bytas ut till LED-belysning. Vattenkranar på många håll skulle också kunna bytas ut mot självavstängande varianter.

Energikartläggning blir nästa steg

Ett nästa steg efter energiöversynen vore till exempel att genomföra en mer djupgående energikartläggning.

– Vi har också pratat om passiva yttre solskydd, som markiser och persienner, som kan vara mer energibesparande än installationer som i sig drar ännu mer energi, säger Anna Westerlund, projektledare vid den lokala energi- och klimatrådgivningen.

Utöver dessa åtgärder kunde Anders Fjellborg också tipsa skolan om utbildningar och projekt för att energieffektivisera i storkök. Täby Enskildas kökschef Tobias Bentley är också djupt engagerad i klimatarbetet, och engagerar eleverna i frågor kring närodlat, vegetariska och veganska matalternativ.

Idag har han ställt fram stora smörgåstårtor till personalen, läckert garnerade med ärtskott och salladsblad. Till efterrätten vankas bland annat egengjord chokladsås.

Projektet har pedagogisk betydelse. När solcellerna nyligen hade installerats fick eleverna vid skolans teknikprogram i uppgift att rita upp optimala panelplaceringar på taket.

Batteri ger möjlighet till flexibilitet

Efter några år med solpaneler på taket väcktes tanken även på energilagring, och 2025 installerades ett stort batteri framför skolbyggnaden.

– Vi började prata om batterier ganska tidigt i den här processen. För vi insåg att man kan producera mycket el framför allt under sommaren, men vi har mer nytta av elen om vi kan sprida ut den, berättar Fredrik Sörensen.

Ännu är förvisso inte tekniken tillräckligt långt framme för att man ska kunna lagra elen för egen användning till tillfällen långt efter det att den ursprungligen genererades. Istället kan exempelvis försäljning av el till stödtjänstmarknader bidra med intäkter.

– Batterilager fyller tre roller: försäljning till stödtjänstmarknaden för att stabilisera elnätet, elarbitrage – att handla med el, samt användning för eget bruk. Vad som är mest lönsamt varierar, säger Anders Fjellborg.

Det är just kombinationen av möjligheter som bidrar till flexibilitet och tryggar återbetalning av investeringen. Smartare algoritmer och styrsystem möjliggör samtidigt att elen används eller säljs just där det är mest lönsamt – och genom åren har skolan kunnat konstatera att stora besparingar har gjorts.

– Eftersom vi gjorde det själva blev det lätt att se nyttan – och varje år sparar vi 200 000 kronor i elkostnad, säger Fredrik Sörensen stolt.

Som en följd av sitt energi- och klimatarbete belönades gymnasiet 2020 med Täby kommuns miljöpris.

Fortfarande visar en skärm på skolans ”miljövägg” löpande upp hur mycket solel som genereras, så att elever och besökare kan följa nyckelvärden kring skolans energiprestanda löpande.

– Eleverna har också varit väldigt intresserade av vad som skulle hända på platsen där vi skulle installera batteriet. Men vissa trodde att det skulle bli en pool där – så de blev kanske lite besvikna! skrattar Viola Stjernberg.