Hoppa till innehåll

Förbered och var beredd

Det är bra att ha en beredskapsplanering nedtecknad. Den ska vara tydlig och uppdaterad. Skriv ut den och förvara i en pärm så kommer ni åt den även om elektriciteten är borta.

Elmätare och proppskåp på vägg.

Beredskapsplanering

Öva gärna årligen i bostadsrättsföreningen eller i familjen hur ni skulle klara er om till exempel elen skulle försvinna. Sänk ner värmen lite, stäng av internet-uppkopplingar och släck alla lampor. Vad händer i huset? Var har ni ficklampor, värmeljus, filtar och det andra ni har förberett? Hur kontaktar ni familj, vänner och omgivningen? Beredskapen fungerar bara riktigt bra om den är inövad.

Kartlägg tekniska installationer

Ett första steg för att vara beredd är att förstå vilka konsekvenser ett avbrott får på byggnadens tekniska installationer. För att skapa er beredskapsplan behöver ni därför först känna till hur energisystemen är uppbyggda. Börja med att skriva ner vilken teknisk utrustning som finns i byggnaden och om den drivs av fjärrvärme, el eller andra energislag.

Bostadsrättsföreningar har oftast en gemensam undercentral för värme, där värme överförs centralt och leds i rörsystem ut till varje del av byggnaden. Fjärrvärme går till en värmeväxlare där det varma fjärrvärmevattnet överför värme till byggnadens värmesystem och tappvarmvattenberedning. Har byggnaden ett ventilationssystem med mekanisk tilluft kan även fjärrvärme användas för att värma den.

Elektricitet kan driva många olika saker. Framför allt behöver ni ha koll på värmepumpar och cirkulationspumpar för att få ut vatten till olika delar av byggnaden, plus ventilationssystemets fläktar, spjäll och andra delar. Rita gärna in på en ritning var allting finns.

Därefter brukar det vara enkelt att förstå hur värme, luft och tappvarmvatten fördelas ut i byggnaden. Värme sprids oftast i rör till radiatorer, men kan också spridas genom ventilationen. Varmt och kallt tappvatten tillförs ut till handfat och liknande. Alla byggnader har någon typ av ventilationssystem, från de enklaste självdragssystemen till mekaniska system med fläktar och värmeåtervinning.

Genom att dokumentera flödena kommer ni enkelt att kunna inspektera dem och stänga av system om det skulle behövas. Fundera över var reservbelysning måste finnas för att alltid vara nära tillhands.

Dokumentera system

Framför allt bör följande system dokumenteras:

Rörsystem för uppvärmning

Inklusive cirkulationspumpar.

Vid minusgrader kan stillastående vatten frysa sönder ett rör. En förebyggande åtgärd är att kartlägga alla rör så att ni lätt kan spåra ett eventuellt läckage. Speciellt de rör som är lite svårare att komma åt, till exempel i källare, garage och nedgrävda i mark.

Skulle en kris uppstå kan man försöka skapa cirkulation genom att koppla in en separat batteriförsörjning till cirkulationspumpen för att vattnet inte ska stanna upp, alternativt att tömma systemet på vatten.

Notera att man bör undvika att tömma vattenrör för värmedistribution om det inte är nödvändigt.

Rörsystem för tappvatten

Inklusive VVC-pump, och eventuell tryckstegringspump.

Den omedelbara konsekvensen av ett elavbrott kan bli att det inte går ut vatten till kök och badrum. En förebyggande åtgärd är således att ha dricksvatten i reserv. I normala fall tar ett vattenrör för dricksvatten inte skada av att tömmas.

Värmeförsörjning

Som fjärrvärme, värmepump eller annat.

Om fjärrvärmeleveranserna skulle upphöra till byggnaden kommer huset dels att kylas ut eftersom det inte går ut värme, dels kommer ni inte att få varmvatten i kranarna även om kallvattnet fungerar som vanligt. Ha kontakt med ditt fjärrvärmebolag och följ deras nyhetsuppdateringar.

Handlar det istället om ett elavbrott kommer fjärrvärmeanläggningens pumpar och andra komponenter att stanna helt. Det samma gäller värmepumpar och liknande. Ett tips är att bryta strömmen till denna utrustning. Då minskar ni risken för överslag när elen kommer tillbaka och alla apparater i huset startar samtidigt igen.

System för att lagra värme eller energi

Vid tillfälliga avbrott i fjärrvärme kan en ackumulatortank för tappvarmvatten täcka behovet och överbrygga avbrottet. Samtidigt är kapaciteten i tanken begränsad och kommer inte att räcka för långvariga avbrott. Avbrott i el leder till att cirkulationspumpar i värmesystemet slutar fungera och värmesystemet kan alltså inte användas.

Har ni möjlighet till lagring av el, till exempel i ett batteri, så kan det användas för att överbrygga tillfälliga avbrott, i alla fall för de viktigaste funktionerna. För längre avbrott kommer inte batteriets kapacitet att räcka till, med annat än att de är kopplade till en solcellsanläggning med ö-drift eller kan laddas upp på annat sätt.

Ventilation

Inklusive fläktar, spjäll, shuntgrupper för värmeöverföring och cirkulationspumpar.

Vid fjärrvärmeavbrott kommer ingen värme att gå ut till huset. Om huset ventileras med mekanisk frånluft bör ni sänka ventilationsflödet för att inte kyla ut huset alltför snabbt. Notera att ni samtidigt behöver säkerställa god ventilation i alla använda rum.

Om ventilationssystemet även förser byggnaden med tilluft behöver ni stänga av detta för att inte ouppvärmd luft ska tillföras byggnaden, och för att inte komponenter i ventilationsaggregatet ska frysa sönder. Glöm inte att säkerställa att utomhusspjäll är stängda så att inte värme läcker ut den vägen.

Avbrott i elleveransen innebär att all eldriven utrustning för ventilation stannar. Kontrollera spjällen enligt ovan. Ett tips är att bryta strömmen till denna utrustning. Då minskar ni risken för överslag när elen kommer tillbaka och alla apparater i huset startar samtidigt igen.

Solcellsanläggningar

Standardanläggningar stannar automatiskt vid elavbrott eftersom de behöver spänning för att fungera. När avbrottet är åtgärdat återaktiveras solcellerna automatisk igen. Vill ni att solcellerna ska fungera även vid ett strömavbrott krävs speciell teknik för detta ändamål.

Solvärmesystem

Vid ett fjärrvärmeavbrott kan ett solvärmesystem delvis ersätta värmebehovet, beroende på vilken typ av installation ni har.
Vid ett elavbrott stannar cirkulationspumpen till solvärmepanelerna. I övrigt borde inte anläggningen påverkas.

Elbilar och elbilsladdare

Vid ett elavbrott upphör elbilsladdaren att fungera. I övrigt borde inte anläggningen påverkas.

Ett tips är att koppla bort kabeln mellan elbilen och laddboxen. Då minskar ni risken för överslag när elen kommer tillbaka och alla apparater i huset startar samtidigt igen.

Elbilar med så kallad ”vehicle-to-load”-teknik kan användas för att föra energi från elbilens batteri till att driva elektriska apparater.

Lås och larm

Lås och larm som försörjs med el från elnätet kommer att behöva någon form av batterilösning för att fungera under ett elavbrott. Har ni inte möjlighet att koppla in ett batteri behöver ni tänka igenom hur ni hanterar dörrar och säkerhet under tiden som elavbrottet pågår.

Avlopp

Vid elavbrott finns risk att det lokala avloppsnätet slutar att fungera. Om avloppsvatten samlas upp i rören kan det leda till källaröversvämningar eller annan form av bräddning. Ni bör alltså vara sparsamma med hur mycket vatten ni häller ut i vasken och undvika onödiga spolningar på toaletten.

Fördela ansvaret

En viktig fråga att avgöra redan nu är vem som är ansvarig för respektive installation. I en bostadsrättsförening delar oftast medlemmarna på ansvaret för de tekniska installationerna, men det finns även andra upplägg. Skriv ner vad som gäller så att det är tydligt fördelat.

Ett tips är att inte skriva ner namnet på ansvarig person, utan bara nämna funktionen. På så vis kommer dokumentet att vara uppdaterat även om en person skulle bytas ut mot en annan.

En instruktion för varje tekniskt system

Alla tekniska system är olika och det är svårt att ge generella regler för vilken teknik som behöver stängas av vid ett avbrott, vad som riskerar att frysa sönder, och hur utrustningen startas om när energin kommer tillbaka. Som exempel skulle påslagna eldrivna element liksom andra eldrivna värmesystem, såsom fläktar och pumpar, kunna orsaka att elnätet direkt blir överbelastat när strömmen kommer tillbaka.

En hel del information finns i manualer eller på leverantörens hemsida. Behöver ni ta hjälp för er kartläggning kan den kommunala energi- och klimatrådgivare vara till hjälp, alternativt installatören eller en certifierad energiexpert.

Hitta energiexperten, Boverket Länk till annan webbplats.

Kommunikation

Skulle ett avbrott uppstå kommer kommunikationen att bli viktig. Dels behöver ni hålla er uppdaterade om samhällsinformation för att förstå omfattningen av avbrottet och snabbt få till er viktig information. Dels behöver den informationen komma ut till alla boende.

En ytterligare komplikation kan uppstå om elavbrottet även påverkar tillgången till internet och e-post. Fundera igenom hur ni når varandra då. Finns det anslagstavlor att sätta upp information på som alla medlemmar i bostadsrättsföreningen ser? Bestäm vem som hanterar kommunikationen i en krissituation.

Ni kan också behöva kommunicera till andra. Samhällsfunktioner kan behöva informeras om situationen. Man kan behöva ta hjälp av rörmokare, elektriker, eller andra för underhåll av tekniska installationer. Ha telefonnummer och adresser klara ifall det inte skulle gå att söka upp dem på internet.

Reservkraft

Det finns flera typer av energikällor som kan användas i krissituationer. Alla har sina specifika fördelar, men även risker som är viktiga att beakta.

Vedeldning

Vedeldade spisar, kakelugnar och kaminer kan vara tillräckligt för att värma en lägenhet. Notera att det finns regler för regelbunden brandskyddskontroll.

Skorstenslösa kaminer

Vissa kaminer drivs med gasol eller liknande och är således en enklare typ av uppvärmning av ett rum eller delar av ett småhus. Notera att sådana system kräver god ventilation och lufttillförsel, och det är viktigt att följa tillverkarens instruktioner.

Batterilager

En portabel laddstation kan laddas upp genom ett vanligt vägguttag och kan sedan användas för att strömförsörja eldriven utrustning eller system tillfälligt under ett strömavbrott. Är strömavbrottet lokalt kanske det finns möjlighet att regelbundet ladda upp batteriet på annan plats.

Stationära batterilager används oftast för att jämna ut elanvändningen över dygnet, men skulle också kunna vara ett kortvarigt stöd vid ett elavbrott förutsatt att de är av rätt sort. Batteritekniken utvecklas snabbt och det finns idag i många storlekar anpassade för olika behov, även om kapaciteten med dagens teknik är begränsad.

Det är viktigt att alla säkerhetsaspekter beaktas innan ett batterilager installeras och används, inte minst vad gäller brandrisker. Ni bör också rådgöra med ert försäkringsbolag innan en investering i stationär teknik.

För mer information om batterilager:

Vehicle-to-load

Vid en nödsituation kan fordons batterier användas för att ladda mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning.

Med rätt teknik går det även att använda elfordon för mer än så. Vehicle-to-load (V2L) är en avancerad teknik som möjliggör att elfordon kan fungera som mobila strömkällor. Genom att använda fordonets batteri och laddningssystem kan V2L-systemet leverera el till externa enheter såsom elektronik, verktyg eller även som reservkraft för byggnader. Under ett elavbrott kan alltså fordonet leverera el från sina batterier för att tillfälligt upprätthålla viktiga funktioner som belysning, vattencirkulation, medicinska apparater, larm och lås.

Notera att detta inte gäller alla elbilar, utan förutsätter att fordonet är förberett med V2L-teknik. Det finns olika tekniska lösningar och du bör rådfråga billeverantören för mer information.

Elverk med generator

För en bostadsrättsförening med gemensamma tekniska system skulle det kunna vara motiverat att investera i ett reservkraftsystem som producerar el genom en diesel- eller bensindriven generator. Mobila elverk kan vara ett alternativ om behovet inte är så stort och föreningen vill ha en flexibel lösning, men det finns även stationära alternativ.

Viktigt att ni tillsammans i bostadsrättsföreningen först beslutar vad elen ska användas till och hur mycket kapacitet som behövs. Det kan vara svårt att förse alla boende med tillräckligt med el, men till exempel skulle cirkulationspumpar och liknande i gemensamma uppvärmningssystem kunna drivas med reservkraft för att minska risken för att vattenledningar fryser. Ett annat prioriterat område skulle kunna vara utomhusbelysning och belysning för gemensamma utrymmen för att skapa trygghet.

För mer information om reservkraft:

Trygghetspunkt

Finns det en gemensam lokal i bostadsrättsföreningen kan den utgöra en bra samlingsplats vid kriser, såväl för att hjälpa varandra som för att dela viktig information.

En annan fördel med en ”trygghetspunkt” skulle kunna vara att fokusera beredskapsarbetet dit, till exempel genom:

  • Värme och elektricitet
  • Vatten och andra förnödenheter
  • Möjlighet att värma vatten
  • Kommunikationsmöjligheter

Notera att kommunen har ett ansvar för att det ska finnas trygghetspunkter dit man kan vända sig vid långvarig kris. Olika kommuner använder olika begrepp, till exempel trygghetsplats, värmestuga, SOT-punkt (service- och trygghetspunkt) eller krispunkt.

Notera även att varken kommunens eller bostadsrättsföreningens insatser fråntar den enskilde från sitt ansvar för en egen beredskap.

För mer information om trygghetspunkter:

Hjälpte informationen på sidan dig?

  • Planera för avbrott

    Er bästa hjälp genom en kris är en nedskriven beredskapsplan som listar vilka tekniska installationer som berörs, vem som ansvarar för vad, och så vidare.

  • Förebygg och minska risk

    Det är nät- och energibolagens ansvar att dimensionera energiförsörjningen efter samhällets behov. Till exempel, enligt Ellagen är det elnätsföretaget som ansvarar för att det lokala elnätet är ”säkert, tillförlitligt och effektivt” (Ellagen 1997:857 kap 3 §1). Samtidigt kan ni själv minska konsekvenserna av om ett avbrott inträffar.

  • Hantera avbrott

    Skulle ett energiavbrott uppstå börjar ni som bostadsrättsförening naturligtvis med att försöka förstå vad som hänt och hur långvarigt det kan tänkas bli.

Vill du ha kostnadsfri rådgivning?

Här finns kontaktuppgifter till din kommunala energi- och klimatrådgivare. Rådgivningen är opartisk och kostnadsfri.

Hitta rådgivare