Förebygg och minska risk

Det är nät- och energibolagens ansvar att dimensionera energiförsörjningen efter samhällets behov. Till exempel, enligt Ellagen är det elnätsföretaget som ansvarar för att det lokala elnätet är ”säkert, tillförlitligt och effektivt” (Ellagen 1997:857 kap 3 §1). Samtidigt kan ni själv minska konsekvenserna av om ett avbrott inträffar.

Energieffektivisera

Ett sätt att minska konsekvenserna vid ett avbrott i energileveranserna kan vara att energieffektivisera byggnaden. Ett välisolerat hus klarar exempelvis att hålla värmen längre, även om det blir ett avbrott i uppvärmningen. Här kan ni få god vägledning från energideklarationen. De senaste åren har deklarationen energiklassat byggnader från A till G, där A är högst. Tidigare deklarationer hade i stället en siluett av ett hus, men visar i övrigt samma sak.

Som en generell tumregel kan sägas att ju högre energiklass byggnaden har desto längre bevarar byggnaden värmen vid ett avbrott i ordinarie värmeförsörjning. Dessutom fungerar moderna och väl underhållna tekniska system bättre.

Det finns alltså fler anledningar att investera i er byggnads energieffektivitet än bara att spara pengar.

Minska energibehovet vid varje tidpunkt

En annan viktig del av energianvändningen, som inte syns i energideklarationen, är hur mycket energi som byggnaden använder vid de tillfällen då ni använder som mest. På ett vanligt dygn är det oftast morgon och kväll. Ett vanligt år är det oftast under kalla vinterdagar.

Eftersom alla byggnader i ett bostadsområde använder som mest energi ungefär samtidigt kommer variationerna över ett dygn eller ett år att vara stora. Under de här timmarna är också priset för energi som dyrast (om ni har ett abonnemang där ni betalar per timma) och risken för överbelastning som störst.

Här kommer några tips på hur man kan spara energi under de timmar då elen är som dyrast:

• Smart styrning av tekniska installationer kan utjämna belastningen automatiskt. Det finns idag digitala system som automatiskt värmer byggnaden mer när priset på energi är lägre, för att sen kunna minska användningen lite när efterfrågan är som högst.
• I en ackumulatortank kan vatten hållas varm under tider då det är lägre belastning på nätet för att sedan använda det lagrade varma vattnet vid höglasttimmar, antingen till uppvärmning om huset har ett vattenburet system eller för tappvarmvatten. Energilagring i form av batterier är också ett alternativ.
  
• Laddning av elbilar kan ha stor påverkan på en fastighets effektbehov. Styrning kan ske så att laddning med full effekt inte sker under höglasttider på tidig kväll eller morgon.
• Det går också att minska behovet av energieffekt genom att anpassa rutiner efter energibelastningen. Kanske tvätta och diska på natten. Värma kroppen med en extra tröja när det är som kallast ute. Detta är dock en fråga som berör varje boendes förutsättningar och livsstil, och som de därför bör bestämma individuellt.
  

Det är nät- och energibolagens ansvar att dimensionera energiförsörjningen efter samhällets behov. Vid en eventuell krissituation kan dock staten gå ut och särskilt uppmana även elkonsumenter att vidta olika besparingsåtgärder.

Underhåll och sköt om all teknik

Välskött teknik fungerar alltså bättre. Det gäller även i krissituationer. Gör det därför till en rutin att löpande se över klimatskal (isolering, fönster, dörrar och liknande) och tekniska utrustning. Tätningslister i fönster och dörrar ska vara hela och välfungerande. Ventilationsdon ska vara rena, liksom olika filter. Ta in en specialist för att besiktiga värmepumpar och annan teknisk utrustning regelbundet.

Bostadsrättsföreningar kan ha god nytta av en underhållsplan. Det är ett bra verktyg för att strukturera arbetet med en bostadsrättsförenings gemensamma utrymmen och anläggningar. Underhållsplanen bör omfatta både planerade investeringar och löpande underhåll, och kan ofta sträcka sig 20-30 år fram i tiden.