Göra åtgärder

Säkerställ att alla tekniska system är i balans och inte motverkar varandra. Ett vanligt exempel är obalanserade ventilationssystem som skapar över- och undertryck i olika delar av en byggnad, eller värme- och kylsystem som inte är synkroniserade.

För att verkligen spara energi krävs helhetsförståelse – det hjälper inte att minska energianvändningen på ett ställe om det samtidigt ökar den på ett annat.

Justera inställningar i styrsystemet

Nästa steg är att gradvis justera inställningarna i styrsystemet för att möta lokalens behov på ett så energieffektivt sätt som möjligt. Detta är inte en engångsinsats, utan ett långsiktigt löpande arbete som gärna kan utföras enligt Lean-principen nedan.

1. Planera – Planera förändringen.
2. Genomföra – Testa förändringen i liten skala.
3. Följ upp – Utvärdera resultatet.
4. Förbättra – Om resultatet är lyckat, gå vidare till nästa åtgärd. Om inte, gå tillbaka till planeringsfasen och analysera lösningar. En enkel lösning kan genomföras omgående; annars läggs åtgärden in i företagets handlingsplan för energiarbete.
   

OBS Energiteknisk kunskap och helhetsförståelse är nödvändigt för att undvika skador på byggnaden eller produktionen. Dokumentera varje steg noggrant:

• Vad var ursprungsläget?
• Vad förändrades?
• Vilket resultat uppnåddes?
  

Spara energi utan investeringar i ny teknik

Genom enkel justering av befintliga system kan ni spara energi utan att investera i ny teknik. Samtidigt minskar ni ofta slitage på maskiner och utrustning. Efter varje större förändring i lokalen eller de tekniska installationerna är det viktigt att se över energianvändningen. Byts till exempel en maskin i produktionen ut mot en ny, kan kyl- eller värmekretsar behöva justeras.

Så kan ni börja:

• Använd automatiken i befintlig teknisk utrustning.
• Justera styrparametrar så att de motsvarar det verkliga behovet.
• Säkerställ att alla tekniska system är i balans och inte motarbetar varandra.
• Använd modellen "Planera–Genomför–Följ upp–Förbättra", för att stegvis förbättra driftens energieffektivitet.
• Anpassa drifttider och temperaturer efter verksamheten och fastställda intervall.
• Justera tryck i rör eller kanaler för korrekt vätske- och luftflöde.
• Dokumentera allt arbete noggrant och följ upp resultaten.
  

Krav på fastighetsautomation

Från 2025 måste alla byggnader som inte är bostäder och som har uppvärmning, luftkonditionering eller ventilation över 290 kW ha ett system för smart styrning och övervakning av alla tekniska installationer. Systemet ska göra driften energieffektiv, ekonomisk och säker. Det ska också övervaka, registrera och analysera energianvändning, upptäcka energiförluster och visa hur man kan förbättra effektiviteten.

Från 2029 gäller kravet även byggnader med minst 70 kW sammanlagd effekt.

Att regelbundet följa upp energianvändningen är avgörande för att förstå effekterna av genomförda åtgärder och identifiera förbättringspotential.

• Sammanställ energistatistik regelbundet, gärna månatligen.
• Analysera data för energianvändning i relation till arbete eller värde som skapas, drivmedelsanvändning per fordon, och energianvändning per fastighet.
• Jämför data över tid för att identifiera säsongsvariationer och snabbt reagera på avvikelser.
• Använd resultatet för att kvalitetssäkra processer och säkerställa att åtgärder ger förväntad effekt.
  

Verifierade besparingar kan användas som argument för att genomföra fler riktade energisatsningar.

Ta hjälp av larm och avvikelser

Digitala styrsystem har ofta larmfunktioner som varnar när komponenter inte fungerar som de ska eller när mätdata ligger utanför förinställda intervall. Genom att hantera larm systematiskt kan ni undvika större problem och skador.

• Sammanställ en lista över senaste halvårets larm per installation.
• Se mönster och upprepningar.
• Inför rutiner för snabb åtgärd av larm.
• Kontrollera att sensorer fungerar korrekt.
• Justera intervall om larm alltid uppstår på samma punkt.
• Håll regelbundna möten med driftpersonalen för genomgång av larm och åtgärder.

En välfungerande larmhantering blir ett kraftfullt verktyg för låg energianvändning, effektiv produktion och en god inomhusmiljö.

Att regelbundet följa upp energianvändningen är avgörande för att förstå effekterna av genomförda åtgärder och identifiera förbättringspotential.

• Utgå från handlingsplan och prioriterade behov.
• Värdera om extern professionell hjälp behövs.
• Delaktighet från företaget är avgörande för ett bra resultat.
  

För stora företag gäller krav på att energikartläggning ska ledas av en certifierad energikartläggare.

Lista på certifierade energikartläggare finns att hitta på Energimyndigheten.se.

Sammanställ era energieffektiviseringsinsatser

• Analys av energistatistik: Identifiera vilka byggnader, maskiner eller installationer som använder mest energi. Notera även var energianvändningen är onödigt hög eller där kunskap och mätdata saknas.
• Energioptimering: Identifiera flaskhalsar som behöver åtgärdas. Räkna ut förväntad energibesparing och koppla detta till investeringskostnad.
• Larmhantering: Identifiera felaktigheter i systemen som kräver utredning och potentiella åtgärder.
• Kartläggning och utredningsbehov: Notera ytterligare områden som behöver granskas.
• Planerade investeringar: Gå igenom underhållsplanen. Kan tillägg i investeringar öka energieffektiviteten? Kvantifiera kostnader och besparingar så att det kan ingå i handlingsplanen som energiåtgärd.
  

Åtgärder kan ofta klassificeras efter:

• Insats: arbete eller kapital som krävs för genomförande.
• Effekt: energibesparing, förbättrat inomhusklimat, nya intäkter med mera.
  

För att hålla hög genomförandetakt är det klokt att prioritera enkla åtgärder med stor effekt. Större insatser bör alltid utredas noggrant och dokumenteras skriftligt.

Viktiga frågor att besvara:

• Vilka resurser krävs för investeringen?
• Är den motiverad i relation till andra investeringar och nuläget?
• Vilka krav bör ställas på lösningen?
• Går det att samordna åtgärden med andra insatser för att spara pengar?
• Kan små tillägg i tekniken ge ytterligare energibesparing?
  

Om ni inte har expertkunskap inom energiteknik bör ni anlita en konsult för att inte missa viktiga aspekter eller göra för stora investeringar.

Resultatet av kartläggningen

Kartläggningen ska sammanställas skriftligt. Komplettera handlingsplanen med kvantifierade åtgärder, lönsamhetsberäkningar och budget. Värdera åtgärdernas genomförbarhet.

Ett effektivt sätt att planera genomförandet är att gruppera flera åtgärder i ett paket. Detta gör det enklare att besluta om dem samtidigt och kan låta åtgärder med hög lönsamhet finansiera andra med längre återbetalningstid.

• Studera era elavtal noga.
• Kontakta nätägaren om något är oklart, och fråga om alternativa debiteringsmodeller.
• Kartlägg er effektanvändning och hur den varierar över tid.
• Identifiera åtgärder för att begränsa effekttoppar och sänka abonnerad effekt.
• Kontrollera att ert elavtal matchar verksamhetens behov.
• Identifiera när era högsta effekttoppar inträffar och hur ofta. Fundera på vad som krävs för att minska dem.
  

Generellt behövs energiloggning för att följa effektuttag över tid och förstå orsakerna. Många nätägare kan tillhandahålla timstatistik som ett bra startmaterial för analys.

Strategier för att reducera effekttoppar

• Minska tomgångs- och baslast. Effektivisera de laster som alltid är i drift. Exempelvis kan äldre belysning bytas till LED eller installera energiåtervinningssystem för att minska mängden köpt energi.
• Flytta effektuttag över tid. Ändra rutiner vid uppstarter, stegvis start av produktion eller använd automatik som temporärt begränsar effekt på utrustning som inte måste vara i drift just då. Exempel på ej kritisk utrustning: laddstationer för fordon, varmvattenberedare och kylmaskin.

Tjäna pengar på flexibilitet

Företag kan få betalt för att använda eller inte använda effekt under vissa perioder. På Energimarknadsinspektionens webbplats finns information om hur ni kan använda el smartare och få ersättning för flexibilitet.

Detta kan ge er:

• Sänkta nätkostnader.
• Frigjord kapacitet genom energieffektivisering.
• Effektanvändning optimerad för ökad produktion utan ny effektinstallation.
• Idéer till nya investeringar, förbättrad styrning och ökad flexibilitet.
  

Gör så här:

• Gå igenom era nätavtal.
• Diskutera debiteringsmodeller med nätägaren.
• Kartlägg möjliga åtgärder för att minska effektuttag.
• Om relevant, omförhandla nätavtal utifrån nya förutsättningar.

En handlingsplan med tydligt ansvar och budget gör det enklare att planera inför kommande budgetår. Den skapar också förutsättningar för att beslutade investeringar faktiskt genomförs.

Så gör ni – steg för steg

Ta fram en förstudie vid behov.

I många fall behövs en fördjupad studie innan ni kan fatta beslut om genomförande.

• Ett enkelt fläktbyte kräver ofta begränsat förarbete, medan ett byte av ett helt ventilationsaggregat bör föregås av en utredning. Den kan till exempel omfatta placering av nytt aggregat, fläktkapacitet och vilken typ av värmeåtervinning som passar era behov.
• Involvera personal som arbetar med tekniken. Sammanfatta förstudien i ett kort dokument med rekommenderade systemval och uppskattade kostnader. Detta blir underlag för beslut.
  

Projektering av åtgärden

Nästa steg är att projektera åtgärden. Ramhandlingar tas fram med ritningar och tekniska beskrivningar. Vanligtvis upphandlas arbetet som totalentreprenad, där entreprenören ansvarar för att genomförandet blir lyckat.

I projekteringen bör ni tydligt beskriva vilken funktion ni vill uppnå, inklusive krav på energiprestanda och eventuella begränsningar i byggnaden eller verksamheten.

• Ramhandlingen ligger till grund för upphandling. Ta gärna in offerter från flera entreprenörer.
• Utse ett ombud som arbetar nära entreprenören, fattar snabba beslut om eventuella ändringar och säkerställer att arbetet utförs korrekt.

Slutbesiktning och optimering

Slutbesiktning är en viktig del av varje entreprenad, men kan lätt förbises. Anlita en besiktningsperson för att säkerställa att arbetet är fackmannamässigt utfört och att installationen lever upp till kraven. Eventuella anmärkningar samlas i en åtgärdslista som entreprenören ansvarar för att åtgärda.

Justera inställningar efter verksamheten

Nya anläggningar levereras ofta med generella grundinställningar som inte är anpassade efter er verksamhet.

Ett ventilationsaggregat kan till exempel ha för höga luftflöden eller för varm tilluftstemperatur. Därför behöver systemet trimmas in och energioptimeras för att ge effektiv energianvändning och ett bra inomhusklimat. Detta ingår ofta i totalentreprenaden.

Resultatet – effektivare investeringar och större delaktighet

Med en strukturerad modell för entreprenader kan ni genomföra stora förändringar med mindre arbetsinsats och bättre kontroll över budgeten. Varje genomfört projekt ger nya lärdomar som gör modellen ännu effektivare.

När personalen deltar från början skapas engagemang och delaktighet. Det bidrar också till att ny teknik och nya rutiner införs på ett smidigt sätt i verksamheten.

Energieffektivisering innebär förändring. Men förändringen blir kortvarig om inte alla medarbetare är med på de nya rutinerna. Därför är det viktigt att engagera hela organisationen. Hur ledningen och energigruppen kommunicerar avgör hur många som följer med i förändringen.

Vanliga fallgropar i förändringskommunikation

Det finns två vanliga misstag:

• För lite kommunikation och i för få kanaler. Det tar tid för medarbetare att ta till sig ny information och förstå hur den påverkar deras arbete. Budskap behöver upprepas många gånger och på olika sätt för att nå fram.
• Att enbart beskriva hur förändringen ska genomföras – inte varför. Lyft alltid fram skälen till förändringen i all kommunikation.

Kommunikation – grunden för förändringsledning

För att engagera alla i energiarbetet behöver ni tänka på följande:

• Skapa en tydlig målbild. Målet kan vara minskad energianvändning i procent, bättre inomhusklimat eller minskat klimatavtryck. Om visionen är övergripande bör den brytas ner i mätbara mål som går att följa upp.
• Anpassa budskapet efter målgrupp. Olika enheter har olika uppdrag, perspektiv och behov.
• Upprepa budskapet regelbundet. Ett möte eller ett meddelande räcker inte. Kommunikationen behöver vara återkommande och ske i flera kanaler.
• Föregå med gott exempel. Kommunikation handlar också om handling. Det blir svårt att få medarbetare att stänga av maskiner efter arbetstid om chefer inte gör det själva, eller att minska klimatavtrycket om tjänsteresor görs med flyg i stället för tåg.
• Gör budskapen tydliga med visualisering. Resultattavlor och energistatistik hjälper medarbetare att se effekten av sina insatser. Finns realtidsdata som kan visas på intranätet ökar engagemanget ytterligare.
• Lyssna lika mycket som ni informerar. Engagemang skapas när medarbetarna får vara delaktiga och ge feedback.
• Inkludera alla. Om motståndet är stort kan tempot behöva justeras. Men mindre protester kan vara ett tecken på att budskapet når fram och att förändringen faktiskt betyder något.

Vad blir resultatet?

Effektiv kommunikation ökar chansen att medarbetarna:

• Förstår varför förändringen är viktig.
• Känner delaktighet.
• Blir motiverade att bidra.
  

Det finns ett gammalt ordspråk: ”Om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill gå långt, gå tillsammans.” För att skapa en långsiktig och varaktig förändring behöver hela organisationen vara med. Kommunikation är därför inte bara en del av förändringsarbetet – den är själva kärnan i förändringsledningen.

Utbilda viktiga enheter och grupper

En viktig del av det inledande energiarbetet är att identifiera vilka grupper i företaget som har störst påverkan på energianvändningen. Vanligtvis omfattar detta produktions- och driftpersonal, inköpsteamet samt företagets ledningsgrupp.

Skapa ett utbildningsprogram

Ta fram ett skräddarsytt utbildningsprogram för varje grupp.

• För vissa kan en kortare tvåtimmarsföreläsning vara tillräcklig.
• Andra grupper kan behöva längre utbildning över flera dagar för att få både helhetssyn över energianvändningen och förstå detaljerna i den tekniska utrustning de arbetar med.
  

Utbildningen kan gärna genomföras på plats i fastigheten. Men den får aldrig ske på bekostnad av dialogen mellan medarbetare i organisationen.

• Om budskapet blir: ”Från och med nu ska du göra så här!”, riskerar ni att missa engagemanget.
• Kommunikationen bör i stället uttryckas som: ”Vi kommer att delegera mer och vill erbjuda utbildning som hjälper dig i din nya roll.”
  

Resultat

Med ett väl genomfört utbildningsprogram får alla medarbetare större möjlighet att bidra aktivt i energiarbetet.

Slöserijakten – väck energiintresset hos medarbetarna

Det är lätt att bli hemmablind på sin egen arbetsplats. En slöserijakt är ett roligt och engagerande sätt att väcka medvetenhet om energianvändningen i verksamheten. Målet är att tillsammans identifiera energianvändning som inte skapar värde och förstå varför den uppstår.

Exempel: Det kan vara för varmt i delar av en byggnad eftersom värmesystemet inte är injusterat, eller maskiner som är i drift trots att personalen är på lunch eftersom ingen stänger av dem. Arbetsmetoden bygger på Lean-tänk, det vill säga ständig förbättring och minskat slöseri.

Så genomför ni en slöserijakt

1. Samla berörda personer i företaget. Använd gärna en neutral diskussionsledare som ställer frågor och vägleder gruppen.
2. Starta med en kort diskussion om anläggningen så att alla har samma bild av situationen.
3. Gör en gemensam rundvandring och ifrågasätt allt ni ser:
   1. Varför är det 22 grader i det här rummet?
   2. Varför står porten öppen?
      

Glöm inte uppföljningsfrågorna!

• Fråga: Varför är tryckluften i gång här?
  Svar: För att teamet inte stänger av den vid paus.
• Fråga: Varför stänger de inte av den?
  Svar: För att det tar lång tid att bygga upp trycket i systemet.
• Fråga: Varför tar det lång tid att bygga upp trycket?
  Svar: Systemet har många läckor.
  

Dokumentera rundvandringen och de observationer ni gjort. Tillsammans tar ni fram en handlingsplan och prioriterar åtgärder:

• Små insatser med stor effekt.
• Större åtgärder som ger stor effekt men kräver mer resurser.
• Åtgärder med begränsad effekt prioriteras lägre.
  

Resultat: Starkt engagemang

En gemensam slöserijakt skapar engagemang och en känsla av delaktighet.

En illa genomförd aktivitet kan däremot få medarbetare att känna sig ifrågasatta eller att deras idéer inte tas på allvar.