Hoppa till innehåll

Fönster – minska värmeförluster och förbättra komforten

Visste du att upp till en tredjedel av värmen kan försvinna genom fönstren i en villa med tvåglasfönster? För att minska energiförlusterna är det viktigt att fönster är täta och välisolerade. Dåligt isolerade fönster kan också orsaka kallras, vilket ofta upplevs som drag längs golvet.

Det finns flera sätt att minska värmeförlusterna. En enkel och kostnadseffektiv åtgärd är att byta ut slitna tätningslister runt fönster och dörrar.

Det är inte alltid nödvändigt att byta ut äldre fönster. Börja med att undersöka om de kan renoveras. I många fall är renovering av befintliga fönster både lönsamt och mer estetiskt tilltalande än ett fullständigt fönsterbyte.

Fönstertekniken har utvecklats mycket över tid. Enkelglasfönster var tidigare standard, men ersattes senare av tvåglasfönster som gav betydligt bättre isolering. I dag finns energieffektiva fönster med avancerade glas, beläggningar och konstruktioner som minskar värmeförlusterna ytterligare.

Utvecklingen gäller inte bara glasen. Även bågar, karmar och glasets kantkonstruktion har förbättrats. Köldbryggor påverkar fönstrets energiprestanda, och moderna lösningar med bättre isolerade karmar och så kallad varm kant kan minska både värmeförlust och risken för kondens vid glasets kant.

U-värde och g-värde – viktiga mått för fönster

När du jämför fönster är U-värdet ett viktigt mått. U-värdet visar hur mycket värme som passerar genom fönstret. Ju lägre U-värde, desto bättre isoleringsförmåga har fönstret. Det är viktigt att titta på U-värdet för hela fönstret och inte enbart för glaset, eftersom även karm, båge och övergången mellan glas och karm påverkar värmeförlusten.

Fönstrets storlek påverkar också U-värdet. Karmens utformning är i stort sett densamma oavsett om fönstret är stort eller litet. Eftersom moderna glas ofta har betydligt bättre isoleringsförmåga än karmen får större fönsterenheter vanligtvis ett lägre U-värde än mindre. De U-värden som anges av leverantörer baseras ofta på ett standardformat, vanligtvis cirka 1,23 × 1,48 meter. Därför är det viktigt att ställa krav på U-värdet för den aktuella fönsterleveransen och inte enbart utgå från standardvärden.

Ett annat viktigt mått är g-värdet, som beskriver hur stor andel av solens värme som släpps in genom fönstret. Medan ett lågt U-värde minskar värmeförlusterna påverkar g-värdet möjligheten att ta tillvara solvärme. Vid val av fönster behöver därför energiprestanda, dagsljusinsläpp, solvärmetillskott, komfort och risken för övertemperaturer vägas samman.

Olika typer av fönster

  • Enkelglasfönster består av en enkel ram med ett glas.
  • Tvåglasfönster består av två glas med en luftspalt mellan rutorna, vilket ger en värmeisolerande effekt. Hur energieffektivt fönstret är beror bland annat på glasets egenskaper och hur konstruktionen är utformad.
    Tvåglasfönster finns ofta i äldre hus, sommarhus, garage, förråd och andra byggnader med lägre värmebehov under vintern.
  • Treglasfönster består av tre glasrutor med två luftspalter emellan. Konstruktionen ger betydligt bättre värmeisolering än tvåglasfönster. Energiprestandan påverkas av U-värdet, glasens egenskaper, ädelgasen mellan rutorna och hur glasen är uppbyggda. Glasen kan även vara försedda med osynliga lågemissionsbeläggningar som släpper in dagsljus samtidigt som de minskar värmeförlusterna.
  • Fyrglasfönster är ovanliga och används främst i extrema klimat eller där särskilt höga krav ställs på energiprestanda.

U-värde för olika fönstertyper

  • Energieffektiva fönster har ofta ett U-värde på 1,0 eller lägre.
  • Vanliga treglasfönster har ofta ett U-värde runt 2,0.
  • Tvåglasfönster har ofta ett U-värde runt 3,0.

Ordlista för fönster – förstå vanliga begrepp

När du ska byta fönster eller förbättra ditt hems energieffektivitet kan du stöta på många tekniska ord och uttryck. I den här ordlistan förklarar vi vanliga begrepp på ett enkelt sätt, så att du lättare kan förstå information om fönster, energiprestanda, komfort och underhåll.

Ord och termer från A till Ö

A

Aluminiumbeklädnad – Utvändig beklädnad av aluminium som skyddar träfönster mot väder och minskar underhåll.

Aluminiumfönster – Fönster helt i aluminium.

Argon / argongas – Ädelgas som fyller isolerrutor för bättre värmeisolering.

B

Bottenhängt fönster – Fönster med gångjärn i nederkant, öppnas upptill för vädring.

Bröstning / bröstningshöjd – Den nedre täta eller delvis glasade delen av dörr eller fönster. Bröstningshöjden är avstååndet från golvet till underkant fönster.

D

Distansprofil – Ram mellan glasen i en isolerruta.

Drevning – Isolering mellan karm och väggöppning vid montage.

Dreh-kipp / kipp-dreh (vrid-/tiltfönster)– Inåtgående fönster som kan öppnas både för vädring (tipp) och fullt (vrid).

Dörrblad – Den öppningsbara delen av en dörr.

E

Energifönster – Fönster med lågt U-värde (vanligen ≤1,2 W/m²K).

Energiglas – Glas med lågemissionsbeläggning som minskar värmeförlust.

EI / EW / E – Brandklassningar som anger integritet (hur länge fönstret står emot brand) och isoleringsförmåga vid brand.

F

Fast fönster / fast karm – Fönster utan öppningsbar del.

Fingerskarvning – Sammanfogning av trä för rakare och stabilare material.

Fyllning – Tät del som ersätter glas, ofta i nedre delen av dörrar.

Fönsterbåge – Den öppningsbara delen av ett fönster. Den understa vågräta delen kallas bågbottenstycke och den översta vågräta delen kallas bågöverstycke.

Fönstermärkning – Märkning som redovisar fönstrets egenskaper och certifieringar.

G

g-värde – Mått på hur mycket solvärme som släpps igenom glaset (%).

Glaslist – List som håller glaset på plats i båge eller karm.

Glaskassett / isolerruta – Förseglad enhet med två eller tre glas.

H

Härdat glas – Säkerhetsglas som splittras i små ofarliga bitar vid brott.

I

Isolerglas – Minst två glas sammanfogade med distans.

K

Kallras – Nedkyld luft som faller längs fönstrens insida vid dålig isolering.

Karm – Den fasta ramen där båge eller glas monteras. Yttermåtten anges som karmyttermått och anges alltid som bredden gånger höjden.

Karmhylsa – Justerbar infästning som förenklar montage.

Kopplat fönster – Fönster med separata inner- och ytterbågar. Antingen består den ena bågen av ett eller två glas. 2+1 fönster har en isolerande del som består av två glas. Den isolerande delen kan bytas mot en båge som består av en tvåglas isolerkassett, vanligen i innerbågen. Äldre kopplade fönster har bara enkelglas 1+1 fönster. Det finns även 1+1+1 kopplade glas.

L

Laminerat glas – Glas med plastfolie sammanlimmad med glasen för personsäkerhet och ljuddämpning.

Ljudreduktion (Rw, Rw+C, Rw+Ctr) – Mått i dB för hur mycket ljud som dämpas, indexen w, w+C resp w+Ctr syftar på olika delar av ljudspektrat.

LT-värde – Ett värde som anger ljustransmission, alltså andelen synligt ljus. Anges i procent.

Luft – Fönsterluft är ett begrepp som syftar på antalet öppningsbara delar i fönstret. Ett fönster kan ha flera luft.

Lågemissionsglas – Glas med beläggning som reflekterar värmestrålning.

M

Mittpost / mittstycke – Lodrät del som delar fönsterbågar.

Modulmått – Standardiserat måttsystem, 1 modul = 100 mm, inklusive montageutrymme om normalt 15–20 mm. Ett fönster med modulmått 5*10 M har yttermåtten ca 480 mm*980 mm.

P

Personsäkert glas – Glas som inte ger farliga skärvor (laminerat eller härdat).

PVC-fönster / plastfönster – Fönster av plast.

S

Sidoljus – Smala fönster bredvid dörrar.

Sidhängt fönster – Fönster med gångjärn på sidan.

Spaltventil – Inbyggd ventil för kontrollerad lufttillförsel.

Spanjolett – Låsningsbeslag för fönster och dörrar.

Spröjs – Lister som delar in glaset i mindre delar visuellt eller konstruktivt.

T

Träfönster – Fönster där karm och båge är av trä, ofta fingerskarvat.

Treglasfönster – Fönster med tre glas i isolerruta.

Tvärpost – Vågrät del som delar fönstret.

U

U-värde – Mått på värmegenomgång; lägre värde = bättre isolering (W/m²K). Ett energieffektivt fönster har Uw-värde på 1,0 eller lägre. Det finns olika sätt att ange U-värde:

  • Ug anger U-värde för glaset.
  • Uf anger U-värde för karm.
  • Uw anger U-värde för hela fönstret.

Utåtgående fönster – Fönster där bågen öppnas utåt.

V

Vakuumruta – en tunn, hermetiskt förseglad, isolerruta där luft eller gas ersatts av vakuum. Glasen ligger på ett avstånd om ca 0,2 mm och hålls isär av små distanskulor placerade på ett jämnt avstånd över hela rutan. Genom att ett av glasen har en lågemissionsbeläggning och utrymmet mellan glasen saknar luft får rutan mycket låga energiförluster och kan ersätta enkelglas.

Vikdörr / vikparti – Flera dörrblad som kan vikas åt sidan för stor öppning.

Vridfönster – Fönster som kan roteras upp till 180° för enkel putsning. Vrid-/tiltfönster (dreh-kipp / kipp-dreh)– Inåtgående fönster som kan öppnas både för vädring (tipp) och fullt (vrid).

Ö

Överkantshängt fönster – Fönster med gångjärn i överkant, vanligt i källare.

Överljus – Fönster placerat ovanför dörr eller skjutparti.

Ladda ner ordlistan för fönster pdf, 486.3 kB. (pdf).

Byta ut eller renovera gamla fönster?

Återbetalningstiden för ett fullständigt fönsterbyte ligger ofta mellan 15 och 30 år. Därför behövs vanligtvis fler skäl än enbart energibesparing för att motivera ett byte. Det kan till exempel handla om att fönstren är otäta, i dåligt skick eller orsakar stora komfortproblem.

Äldre fönster har ofta hög virkeskvalitet och lång livslängd. Genom att underhålla och renovera dem kan man hålla nere kostnaderna och samtidigt göra ett mer klimatsmart val. Om båge och karm är i gott skick finns det flera alternativ till ett komplett fönsterbyte. Exempel på åtgärder är:

  • Montering av nya tätningslister.
  • Förbättrad drevning mellan fönsterkarm och vägg.
  • Komplettering med innerbåge.
  • Byte till energiglas.

Tänk på ventilationen i äldre byggnader

I äldre byggnader kan en mindre otäthet i fönstret ibland vara en del av husets naturliga luftväxling. Om du tätar, renoverar eller byter ut fönster är det därför viktigt att kontrollera hur åtgärden påverkar ventilationen, fuktsäkerheten och luftkvaliteten inomhus.

Renovera befintliga fönster

En fönsterrenovering kan bevara byggnadens karaktär samtidigt som den förbättrar energiprestandan och komforten.

  • Värmeläckaget minskar.
  • Uppvärmningskostnaden blir lägre.
  • Kallraset minskar.
  • Inneklimatet blir behagligare.
  • Risken för kondens och kalla ytor kan minska om åtgärden görs rätt.
  • Befintliga fönster, exempelvis tvåglasfönster, kan kompletteras eller uppgraderas med nya glas i innerbågen.

Energiglas(lågemissionsskikt eller LE-glas)

Energiglas är glas med en tunn metallisk beläggning som reflekterar värmestrålning tillbaka in i rummet. Genom att byta till energiglas kan energiläckaget minska tydligt.

Isolerruta

Två eller tre glas i ett tillslutet paket, ofta fyllt med ädelgas. Isolerrutor med energiglas kan minska energiläckaget ytterligare.

Att tänka på vid val av åtgärd

Valet av åtgärd bör utgå från fönstrets skick, byggnadens ålder och hur rummet används. Ett energieffektivt fönster ska inte bara minska värmeförlusterna utan också ge bra dagsljus, god komfort och fungerande ventilation.

Om du är osäker på om fönstren bör renoveras, kompletteras eller bytas ut kan du ta hjälp av kommunens energi- och klimatrådgivare.

Guider från energi- och klimatrådgivningen

De här guiderna ingår i en serie som täcker flera olika ämnen. Guiderna handlar om energieffektivisering i de fastigheter som redan finns, men även vad du ska tänka på när du bygger nytt.

Dörrar och portar- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 795.8 kB. (pdf)

Fönster- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 1.7 MB. (pdf)

Komfortkyla- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 1.4 MB. (pdf)

Isolering- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 1.9 MB. (pdf)

Ventilation- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 1.2 MB. (pdf)

Steg för steg så gör du för att tilläggsisolera

Hjälpte informationen på sidan dig?

  • Isolering

    Isolering skapar ett behagligt inomhusklimat och minskar värmeförluster genom tak, väggar, golv, ventilation samt fönster och dörrar. Rätt isolering är viktigt både för komfort och energibesparing.

  • Ventilation

    Ett väl fungerande ventilationssystem skapar ett hälsosamt och behagligt inomhusklimat. Det kan även spara energi i vardagen.

  • Tips när du ska anlita hantverkare

    När du ska anlita hantverkare är det viktigt att hitta rätt kompetens.

Vill du ha kostnadsfri rådgivning?

Här finns kontaktuppgifter till din kommunala energi- och klimatrådgivare. Rådgivningen är opartisk och kostnadsfri.

Hitta rådgivare