Guide tilläggsisolera fönster

Kontrollera först fönstrets trästomme. Det gör du genom att försiktigt sticka med en kniv eller ett annat vasst föremål i karmen, alltså den fasta ramen som sitter i väggen. Om träet känns mjukt kan virket vara ruttet. Trä av hög kvalitet kan oftast repareras, medan annat behöver bytas ut.

Har fönstret energiglas?

Det är inte ovanligt att äldre tvåglasfönster någon gång har kompletteras med ett energiglas, oftast i innerbågen. Ett energiglas är ett glas med en tunn metallbeläggning som reflekterar värme tillbaka in i rummet och därmed minskar värmeförlusten.

Så kontrollerar du om det är ett energiglas:

• Lys på glaset och titta på reflektionerna.
• Syns flera färger i reflektionen tyder det ofta på att det är ett energiglas.
• Energiglas är något hårdare än vanligt glas och upplevs ofta som mindre kallt om man lägger handen mot det.

Kontrollera isolerglaskasetter

Om fönstren har isolerglaskassetter, vilket innebär att två eller fler glas sitter ihop i en tät enhet, bör du kontrollera om det finns imma eller kondens mellan glasen. Om det finns fukt mellan rutorna betyder det att tätningen har gått sönder och att isoleringsöfrmågan har försämrats.

En vanlig tumregel är att livslängden för en isolerkasett är ungefär 30 år. Produktionsåret kan ofta avläsas på en stämpel som sitter i isolerkassettens inre ram.

Drag från fönster – kontrollera drevning och tätlister

Det är också vanligt att fönster upplevs som dragiga fast problemet egentligen beror på bristfällig drevning eller slitna tätlister. Drevning är isoleringen som sitter mellan fönstrets karm och väggen.

Försök därför att försiktigt lossa ett fönsterfoder, alltså listen som täcker skarven mellan karm och vägg, för att kontrollera att drevningen fortfarande är i gott skick och inte har sjunkit ihop. Tätlisterna runt fönstren ska vara mjuka och sitta fast ordentligt.

Ventilation

I samband med detta behöver du även fundera på hur husets ventilation fungerar. I många äldre hus finns inga särskilda luftintag eftersom ventilationen sker genom små otätheter runt fönstren. Till exempel kan gamla fönster vara tätade med tyglister som stoppar drag men ändå släpper igenom luft. I vissa fall monteras inte heller gummilister hela vägen runt fönstret för att möjliggöra luftflöde.

Om du planerar att byta till tätare fönster är det därför viktigt att tänka igenom hur ventilationen påverkas. Det kan i vissa fall bli nödvändigt att installera nya luftintag, till exempel i väggen.

Vanliga åtgärder för att förbättra ett befintligt fönster är till exempel:

• Komplettera ett tvåglasfönster med en extra isolerande ruta som monteras på insidan av det befintliga fönstret.
• Ersätta det befintliga glaset i inner- eller ytterbågen med ett energiglas.

Energiglas är ett glas med en osynlig metallbeläggning som reflekterar värmen tillbaka in i rummet och därmed förbättrar isoleringsförmågan.

Det går också att ersätta ett befintligt glas med en isolerkassett. En isolerkassett består av två energiglas med en isolerande gas mellan glasen. Denna konstruktion minskar värmeförlusterna ytterligare. Energimyndigheten har tagit fram en kostnadsfri guide där olika alternativ beskrivs mer i detalj.

Eftersom energiglas väger mer än äldre glas behöver du kontrollera att de befintliga fönsterbågarna klarar av den extra vikten. Fönsterbågen är den rörliga delen av fönstret där glaset sitter. Den här kontrollen kan vara bra att låta en fackman utföra.

Byta fönster – välj rätt U-värde och material

Om du väljer att byta till helt nya fönster bör du välja ett fönster med så lågt U-värde som möjligt. U-värde är ett mått på hur mycket värme som passerar genom en byggnadsdel; ju lägre värde, desto bättre isoleringsförmåga.

Du behöver också bestämma vilket material fönsterkarmen ska vara tillverkad av, till exempel:

• Trä.
• PVC-plats.
• Aliminium.

Mer information finns i Energimyndighetens guide om fönster pdf, 1.7 MB. (pdf).

Drevning av fönster

Drevning är en viktig del av installationen och påverkar hur energieffektivt fönstret blir. Drevningen är isoleringen som placeras mellan fönsterkarmen och den intilliggande väggen och den ligger dold bakom fönstrets foder. Det finns många olika material att välja mellan, till exempel:

• Naturmaterial som lin.
• Minteralull.

Bygglov och utseende vid fönsterbyte

Eftersom ett fönsterbyte påverkar husets utseende är det viktigt att fundera på om det finns arkitektoniska värden som bör bevaras. I vissa fall kan det också krävas bygglov för förändringarna.

Reglerna kan skilja sig beroende på om huset ligger i ett detaljplanelagt område eller i ett kulturhistoriskt känsligt område. Därför bör ni alltid kontrollera med kommunens byggnadsnämnd innan arbetet påbörjas.

Mäta fönster

Det är också svårare än man kan tro att mäta upp rätt storlek på nya fönster. Ett bra tips är därför att låta entreprenören själv mäta upp och beställa fönstren så att de passar exakt i öppningarna.

När du begär offert är det viktigt att tydligt beskriva vilka delar av arbetet som ska ingå.

Exempel på sådan som kan behöva specificeras är:

• Montering av byggställning.
• Arbete med foder runt fönstren.
• Slutmålning av fönster och detaljer.

Referenser, garantier och avtal

Be även om referenser och fråga vilka garantier entreprenören lämnar. Ett bra tips är att använda "Hantverkarformulär 17", ett standardavtal som kan användas när en privatperson beställer arbete av en hantverkare.

Arbetsmiljöansvar

Som beställare har du också ansvar för arbetsmiljön på byggarbetsplatsen. Du kan antingen ta detta ansvar själv eller utse någon annan. Dessa roller kallas BAS-P och BAS-U. BAS-P står för byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, medan BAS-U ansvarar för arbetsmiljön under själva utförandet.

En vanlig lösning är att överlåta dessa roller till entreprenören.

Uppföljning under arbetet

En utmaning vid fönsterbyte är att det i efterhand är svårt att kontrollera om drevningen har utförts korrekt, eftersom den täcks av fodren när arbetet är klart.

Ett bra sätt att hantera detta är att kräva dokumentation under arbetets gång. Entreprenören kan till exempel ta fotografier av drevningen innan fodren monteras. Försök också att själv vara närvarande vid delar av arbetet för att fotografera, ställa frågor och följa hur arbetet fortskrider.

Om elementen styrs automatiskt mot en inställd rumstemperatur behöver ni inte göra något – systemet anpassar sig själv.

Manuella system

Har ni ett traditionellt värmesystem behöver ni justera värmekurvan i värmesystemets styrenhet. Värmekurvan styr hur mycket värme som skickas ut beroende på utomhustemperaturen.

Justera försiktigt och vänta minst ett dygn mellan ändringarna så att temperaturen hinner stabiliseras.