Guide tilläggsisolera yttervägg

Den här guiden beskriver hur man kan tilläggsisolera ytterväggar på ett hus. Vanligtvis sker det genom att montera 5–10 cm isolering på utsidan av fasaden och därefter ytmaterial som puts, panel eller liknande.

Det går även att isolera inifrån, vilket kan vara ett alternativ om fasadens utseende måste bevaras. Tilläggsisolering på insidan medför dock vissa risker:

Den gamla väggen blir kallare, vilket kan öka risken för fuktproblem.
Husets golvyta minskar.

Eftersom fasadarbeten ofta är dyra kan det vara klokt att göra tilläggsisoleringen samtidigt som fasaden ändå behöver renoveras eller målas om. Det är heller inte nödvändigt att isolera alla sidor av byggnaden samtidigt. Genom att fokusera på särskilt utsatta väggar eller väggar med få fönster kan man spara pengar och ändå få ett rimligt resultat.

Varför tilläggsisolera väggarna?

Det finns många fördelar med en god isolering. Huset får en jämnare inomhustemperatur såväl på vintern som på sommaren, det blir mindre sårbart för energiavbrott, buller utifrån dämpas och energikostnader minskar. Med en effektivare energianvändning minskar ni också er klimatpåverkan.

Tänk på att huset har många olika typer av klimatskal (väggar, fönster, tak, osv) så det är ofta bra att kombinera olika åtgärder.

Steg 1: Kontrollera befintlig isolering

Innan du bestämmer dig för tilläggsisolering bör du kontrollera den befintliga isoleringen:

Vilket material som redan finns i väggen.
Isoleringens tjocklek.
Skicket på isoleringen.

Vilken typ av isolering finns idag?

Materialet kan ofta uppskattas utifrån husets byggår. I äldre hus är det vanligt med träfiberskivor, fyllning med sågspån, torvmull eller gasbetong. Vissa äldre hus saknar helt isolering. Från 1950-talet blev det vanligare med tunnare mineralullsisolering och en ångspärr på insidan. En ångspärr är ett tätt skikt som hindrar varm och fuktig inomhusluft från att tränga ut i väggen och orsaka fuktskador. Energi- och klimatrådgivningens guide för isolering innehåller ritningar på typiska lösningar för olika byggår.

Hur tjock är isoleringen?

Tjockleken på isoleringen kan mätas med tumstock vid ett öppet fönster, men tänk på att räkna bort cirka fem centimeter för fasad och luftspalt. Det kan också finnas detaljerade ritningar som visar isoleringens uppbyggnad. Ett annat sätt är att ta bort en del av fasadpanelen, till exempel vid ett fönster eller en dörr, för att kunna se vilka lager väggen består av.

Kontrollera skicket på isoleringen

Samtidigt bör du kontrollera skicket på isoleringen:

Finns tecken på fuktpåverkan bör isoleringen bytas ut.
Kontrollera om det finns ett vindskydd, sett skikt som hindrar luft från att blåsa in i isoleringen och försämra dess värmeisolerande förmåga.

Steg 2: Välj konstruktion

När kontrollen är gjord behöver du fatta beslut om hur tilläggsisoleringen ska utföras. Eftersom arbetet kan påverka byggnadens utseende kan det vara bra att rådgöra med en arkitekt.

Vanliga typer av isolering

Det första beslutet gäller typ av isolering. Vanligast är 5–10 cm tjocka isoleringsskivor.

Mineralullsskivor: god isolerande förmåga, rimligt pris.
Cellulosa och träfiber: organiska material, passar bra i äldre hus utan ångspärr.
Cellplastskivor: används ibland på ytterväggar med putsfasad.
Andra material finns också.

Hur tjock isolering behövs?

Tjockleken på isoleringen bör anpassas efter den befintliga väggen och praktiska förutsättningar. Mer isolering ger bättre värmeisolering, men ökar samtidigt fasadens tjocklek. Det påverkar hur fönstren ligger i väggen och hur takfoten skjuter ut. Att behålla fönstrens ursprungliga placering är möjligt och enklare, men kan påverka husets arkitektur. Många väljer därför att flytta ut fönstren i takt med isoleringen, även om det kräver mer arbete.

Behövs bygglov för att tilläggsisolera väggar?

Eftersom tilläggsisoleringen påverkar husets utseende är det viktigt att överväga om det finns arkitektoniska värden att bevara. Bygglov kan också behövas, särskilt om huset ligger i ett detaljplanelagt område eller i ett kulturhistoriskt känsligt område. Kontroll bör alltid göras med kommunens byggnadsnämnd.

Steg 3: Genomförande

Kontakta två eller tre entreprenörer och kontrollera att:

De har erfarenhet av er typ av isolering och fasadmaterial.
Hur de föreslår att den gamla fasaden tas bort och ny fasad monteras.
Kostnader och vad som ingår.
Be om referenser och vilka garantier som lämnas.

Ett tips är att använda ”Hantverkarformulär 17” vid avtal, det är avsett för enskilda konsumenter som beställare.

Arbetsmiljöansvar

Som beställare behöver du själv ta ansvar för en säker arbetsmiljö, eller utse någon annan. Den rollen kallas BAS-P (Byggarbetsmiljösamordnare för planering) och BAS-U (för utförande). En vanlig lösning är att överlåta BAS-P och BAS-U till entreprenören.

Dokumentera arbetet

En utmaning med tilläggsisolering är att det är svårt att kontrollera arbetet när den nya fasaden är på plats. Därför är det bra att kräva dokumentation av entreprenören under arbetets gång, till exempel bilder och beskrivning av material och skikt. Försök att vara med under arbetets gång för att fotografera, ställa frågor och följa hur arbetet fortskrider.

Steg 4: Efterkontroll

När arbetet är klart bör du kontrollera:

Att anslutningar mot fönster och dörrar är korrekt utförda.
Att entreprenörens dokumentation är komplett och korrekt.

Om du är osäker rekommenderas att kontakta en besiktningsman för en professionell bedömning.

Steg 5: Anpassa värmesystemet

När ytterväggen har tilläggsisolerats minskar husets värmebehov.

Om elementen styrs automatiskt mot en inställd rumstemperatur behöver du inte göra något – systemet anpassar sig själv.
Har du ett traditionellt värmesystem behöver du justera värmekurvan i värmesystemets styrenhet. Värmekurvan styr hur mycket värme som skickas ut beroende på utomhustemperaturen.

Justera försiktigt och vänta minst ett dygn mellan ändringarna så att temperaturen hinner stabiliseras.

Guider från energi- och klimatrådgivningen

Den här steg-för-steg-guiden kan du även ladda ner som PDF:

Steg-för-steg tilläggsisolera yttervägg pdf, 270.2 kB. (pdf)

Fler guider om klimatskal

De här guiderna ingår i en serie som täcker flera olika ämnen. Guiderna handlar om energieffektivisering i de fastigheter som redan finns, men även vad du ska tänka på när du bygger nytt.

Dörrar och portar- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 795.8 kB. (pdf)

Fönster- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 1.7 MB. (pdf)

Komfortkyla- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 1.4 MB. (pdf)

Isolering- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 1.9 MB. (pdf)

Ventilation- en guide från energi- och klimatrådgivningen pdf, 1.2 MB. (pdf)