Vätgas

Framöver kan el från förnybara energikällor lagras längre tid som vätgas.

I framtiden skulle el från förnybara energikällor kunna lagras under längre tid som vätgas. Intresset ökar snabbt, men det finns också ett stort behov av att öka kunskapen om riskerna. Framför allt handlar det om brandrisker kopplade till både vätgas och batterier, vilket i dag begränsar en storskalig användning i samhället.

Fördelar med vätgas

Vätgas är en energibärare med många tillämpningar. Ett viktigt användningsområde är bränsleceller, där el produceras genom att vätgas reagerar med syre. Elen kan till exempel användas för utmatning på elnätet eller drivning av elmotorer.

Även om vätgas har lägre verkningsgrad än batterier kan den lagra stora mängder energi under lång tid. Batterier lämpar sig bäst för kortvariga variationer, medan vätgas skulle kunna bidra till att balansera exempelvis vindkraftens svängningar över flera veckor.

I Sverige används ungefär 180 000 ton vätgas per år, motsvarande cirka 6 TWh. Den största delen används i raffinaderier (72 %) och inom kemisk industri (27 %). Resterande del (1 %) används i metallurgiska processer eller som drivmedel. Intresset har ökat de senaste åren, framför allt på grund av industriella tillämpningar där fossila insatsvaror väntas minska kraftigt.

Det pågår också utveckling inom fordonssektorn och inom energilagring, där vätgas kan få en viktig roll, även om bred kommersialisering dröjer.

Nackdelar med vätgas

Både produktion av vätgas och produktion av el från vätgas innebär energiförluster. Den totala systemverkningsgraden ligger på omkring 30 procent, eller något högre om även värme återvinns. För att omvandlingen el–vätgas–el ska bli lönsam behöver elpriset därför variera med minst en faktor tre för att täcka de rörliga kostnaderna.

Lagring och transport kräver att vätgas komprimeras till högt tryck, vilket är energikrävande och leder till ytterligare förluster. Trycktåliga tankar är dessutom relativt dyra.

Vätgas kan bidra till att minska beroendet av fossila bränslen, men för med sig nya utmaningar. I många fall krävs stöd innan tekniken är kommersiellt mogen, bland annat på grund av behovet av ny infrastruktur och stora investeringar.