Energilagring

För att öka användningen av solel inom företaget kan du installera batterier för energilagring. Det finns flera olika typer, där de vanligaste är av typen litiumjon.

Bland litiumjonbatterierna är järnfosfat den typ som oftas används. Ett annat sätt att lagra energi är i form av vätgas.

Att investera i ett batteri kan vara kostsamt, men i dagsläget finns det också goda möjligheter till intäkter. Det finns både interna användningsområden, där du exempelvis minskar dina fasta elkostnader, och externa, där du kan få ersättning för att sälja din lagrade el.

Vilka är de främsta användningsområdena för batterilagring?

Kapa effekttoppar. När elen används som mest går priserna upp. Genom att använda den lagrade elen kan du sänka dina fasta kostnader, särskilt om du laddar när elpriset är lågt.
Sälj stödtjänster till Svenska Kraftnät. Ibland uppstår det elunderskott, till exempel när det blåser för lite för vindkraften samtidigt som många använder elnätet. Med ett batteri kan du, mot ersättning, hjälpa till att kompensera för detta.
Tillgängliggör effekt. Sänk huvudsäkringen eller ta ut mer effekt med samma huvudsäkring.
Reservkraft vid strömavbrott.
Lagra solel.

Att tänka på när man laddar batteriet

Ladda batteriet när elpriset är lågt. Det finns batteripaket som sälj i kombination med smarta styrsystem som möjliggör detta.
Öka egenanvändningen av solel genom att lagra överskottet i batteriet.

Innan du investerar i batterier

Se över din elförbrukning och gör en analys av hur stort batterilager du behöver. Rådgör gärna med en energikonsult.
Fundera över syftet med batteriet och hur du ska använda det. Om du kan kombinera flera användningsområden kan du utnyttja batteriet bättre.
Batterier har hög spänning och blir därmed lätt varma. För att minimera brandrisken är det därför mycket viktigt att de installeras korrekt.

Vätgas som energilagring

Tillverkning av vätgas sker genom elektrolys, där elektricitet används för att spjälka vattenmolekyler till syre och vätgas. Verkningsgraden beror på om den avgivna värmen tillvaratas eller går förlorad, samt typ av elektrolysör. Om vätgasen är fossilfri kommer elen som används från förnybara källor.

Vätgas har sämre verkningsgrad än batterier, men kan å andra sidan lagra större mängder energi under längre perioder. Verkningsgraden vid omvandling till vätgas och tillbaka ligger omkring 30 procent. Det innebär att det krävs ganska stora variationer i elpriset för att detta ska bli lönsamt, särskilt när även investerings- och underhållskostnaderna ska täckas.

Kan elen användas inom den egna verksamheten, exempelvis inom ett fabriksområde, kan detta bli mer prisvärt eftersom till exempel överföringsavgifter kan räknas bort. Vätgaslager i kombination med bränsleceller eller gasturbiner kan också vara intressant ur ett beredskapsperspektiv.

Vilka begränsningar finns det i dagsläget vid energilagring av vätgas?

Vätgas behöver pressas ihop under ett högt tryck, vilket innebär att en del energi går förlorad. Tankar som klarar högre tryck är förhållandevis dyra.
Det ställs höga krav på val av material, eftersom trycksatt vätgas gör många metaller spröda.