Isolering

Isolering skapar ett behagligt inomhusklimat och minskar värmeförluster genom tak, väggar, golv, ventilation samt fönster och dörrar. Rätt isolering är viktigt både för komfort och energibesparing.

Två personer isolerar invändigt.

Isolering samspelar med ventilation, så se till att ha en helhetsbild av husets funktioner för att behålla god luftkvalitet och undvika fuktskador.

Klimatskal

Klimatskalet består av de ytor som omsluter husets uppvärmda volym: tak, fasad, fönster, ytterdörrar samt golv och grund. Klimatskalet påverkar direkt uppvärmningsbehov, energikostnader och dagsljusinsläpp, vilket reglerar energibehov för kyla och belysning. För att minimera energiförluster behöver klimatskalet vara välisolerat.

Värmens väg genom klimatskalet

Enligt Energimyndighetens schablonberäkning för en genomsnittsvilla försvinner värmen ungefär så här:

  • Tak: 15 %
  • Väggar: 20 %
  • Golv/källare: 15 %
  • Fönster och dörrar: 35 %
  • Ventilation: 15 %
Tecknad bild av ett hus som visar värmeförluster. Fönster och dörrar 35 %, väggar 20 % och 15 % vardera för ventilation, tak samt golv och källare.

Så kan du minska energiförlusterna:

  • Tilläggsisolera vind eller tak.
  • Byt till bättre isolerade fönster och dörrar.
  • Se över husets samtliga tätningslister.

Testa din bostad i den interaktiva guiden till förbättringar i klimatskalet.

Tilläggsisolering

Att komplettera med isolering, tilläggsisolering, kan effektivt minska energianvändningen.

  • Ta hjälp av specialist eller kompetent entreprenör för att undvika fukt- och brandproblem.
  • Rådgör gärna med kommunens energi- och klimatrådgivare.
  • Tänk på samspelet mellan fukt, isolering och ventilation – felaktig isolering kan leda till mögel, röta och kostsamma skador.

Källare och grund

  • Källarväggar bör isoleras vid dräneringsarbete (normalt var 25:e år), speciellt om källaren är uppvärmd till normal rumstemperatur. Isoleringen placeras oftast på utsidan med dräneringsskivor.
  • Under källargolv kan isolering göras genom att gräva upp golvet, lägga isolering och gjuta ny platta, alternativt EPS-betong. Detta är dock ett kostsamt och ofta svårt alternativ.
  • Tilläggsisolering av golv gäller främst hus med torpargrund, krypgrund eller plintar. Här monteras isoleringsskivor underifrån. God isolering är extra viktigt i rum med golvvärme, där värmeförlusterna kan bli stora.
  • När inte värme från huset längre värmer grunden kan ökad fuktrisk hanteras med ventilation eller avfuktning.
  • Istället för att isolera golvet underifrån kan man, för att få en varmare och torrare grund:
    • Ta bort organiskt material från marken.
    • Avleda stående vatten eller fyll med sand.
    • Täck marken med plast- eller byggfolie.
    • Isolera grundmurar och mark med cellplastskivor.

Fasad

Tilläggsisoleringen görs oftast på utsidan för att minska risken för fuktproblem och köldbryggor. Att tilläggsisolera fasaden är ett stort och dyrt arbete som framför allt lönar sig om fasaden ändå behöver bytas.

  • Montera 5–10 cm isolering på fasadens utsida, följt av puts, panel eller annat ytmaterial.
  • Man behöver inte isolera alla väggarna samtidigt utan välja utsatta väggar eller de med färre fönster för kostnadseffektiv isolering.
  • Kontrollera om bygglov krävs och beakta arkitektoniska värden.

Tak och vind

  • Tilläggsisolera vind för att behålla värmen på vintern och förbättra inomhusklimatet på sommaren.
  • Bra isolering är cirka 40 cm jämnt fördelad, med luftutrymme till yttertaket.
  • Vid takrenovering kan isolering monteras på utsidan; på insidan krävs extra försiktighet för att undvika fuktskador.

Rör

Isolera varm- och kallvattenrör med rörisolering för att minska energiförluster och frysrisk.

Hitta köldbryggor

Man kan uppleva att huset inte är tillräckligt isolerat om det finns köldbryggor, alltså enskilda punkter i fasaden som har sämre isolering än resten av huset. Köldbryggor uppstår framför allt på platser där olika byggnadsdelar möts, till exempel i skarven mellan fönster och vägg eller vid balkonginfästningar. Det kan också bero på att man missat att isolera en bit, eller att isoleringen har sjunkit ihop med tiden. Ibland kan man känna köldbryggor med handen, och de brukar vara enkla att upptäcka med en värmekamera som visar skillnader i yttemperatur.

En köldbrygga kan upplevas som liten yta, men har större påverkan på energianvändningen än man tror i en annars välisolerad byggnad. Därför är det oftast väl värt att hitta köldbryggorna och försöka åtgärda dem.

Olika isoleringsmaterial

  • Mineralull (glasull/stenull) – billig, bra värme- och ljudisolering.
  • Cellulosa och träfiber – miljövänliga alternativ, finns som lösull och skivor.
  • Cellplast (EPS/XPS) – ofta för golv och grund.
  • Mineraliska material – skumglas/cellglas, perlit, lättklinker.
  • PIR/PUR – tunn isolering med hög verkningsgrad för specialkonstruktioner.
  • Traditionella material – hampa, fårull, halm, lättlera, träflislera, musselskal.

U- och lambda-värden används för att utvärdera isolering. U-värde mäter hela konstruktionens isoleringsförmåga (W/m²K), lambda-värde mäter ett enskilt material (W/mK).

Energieffektiva fönster och dörrar

För att minska energiförluster genom fönster och dörrar är det viktigt att dessa är ordentligt täta och isolerade. Fönster med dålig isolering kan också orsaka kallras, vilket ofta upplevs som golvdrag. Den enklaste åtgärden när det gäller fönster och dörrar är att sätta in nya tätningslister om de gamla är slitna.

Fönster

I en villa med tvåglasfönster försvinner upp till en tredjedel av husets värme genom fönstren. Genom att täta och isolera kan man minska energiläckaget.

Återbetalningstiden för att byta ut hela fönster ligger på 15–30 år. Därför behövs oftast fler skäl än att spara energi för att motivera ett byte, som att fönstren är otäta och i dåligt skick.

Om båge och karm däremot är i bra skick finns det andra, billigare alternativ.

  • Tätning med lister runt fönstren.
  • Drevning, att isolera mellan fönsterkarm och vägg.
  • Byte till energiglas eller lägga till energiglas på innerbågen.

Om du har en äldre byggnad så kontrollera att luft fortfarande kan cirkulera. Tätare fönster kan påverka luftväxlingen.

Olika fönstertyper

  • Enkelglas – äldre byggnader.
  • Tvåglas – två glas med en luftspalt mellan.
  • Treglas – tre glas med två luftspalter mellan.
  • Fyrglas – ovanliga, för extrema klimat.

Energiglas: Metallbeläggning på ena sidan av rutan som reflekterar värmen. Genom att byta till energiglas kan energiläckaget minska med cirka en tredjedel.

Isolerruta: Två eller tre glas i ett tillslutet paket, fyllt med ädelgas. Isolerrutor med energiglas minskar energiläckaget med cirka hälften.

Ett nytt fönster bör ha ett U-värde som är lägre än 1,0 W/m2K.

Dörrar

Dörrar är en viktig del att se över för att minska energiförluster och förbättra ditt inomhusklimat.

  • Kontrollera dörrar och portar regelbundet för att upptäcka drag.
  • Tätningslister och drevning minskar läckage. Drevning är isolering mellan fasaden och dörrens ram, ofta täckt av en dörrlist. Tätningslister monteras mellan dörrens ram och karmen.
  • Boverkets byggregler säger att en välisolerad dörr ska ha ett U-värde på max 1,2 W/m²K. Moderna dörrar kan ha U-värde 1,0 eller lägre.

De flesta dörrar kan renoveras till god funktion och lång livslängd, exempelvis genom att täta och dreva.

Anpassa värmesystemet

Energianvändningen minskar inte alltid bara för att byggnaden tilläggsisoleras. Man behöver också sänka värmen i systemet, annars får man det bara varmare inne utan någon energibesparing.

Ta hjälp av ett proffs

Ta hjälp av en erfaren hantverkare för att få hjälp att isolera rätt. Företag som säljer isolering brukar också ha information om hur du ska gå tillväga.

  • Om du är osäker på vad som passar bäst för ditt hus kan det vara värt att kontakta en sakkunnig.
  • Ett sätt att avgöra husets behov av isolering är termografering med värmekamera. Det är också ett bra sätt att kontrollera arbetet efteråt.
  • Under den första vintern efter utfört arbete är det också bra att kontrollera att husdelarna som isolerats ser ut och luktar normalt.


Guider från energi- och klimatrådgivningen

Hjälpte informationen på sidan dig?

Vill du ha kostnadsfri rådgivning?

Här finns kontaktuppgifter till din kommunala energi- och klimatrådgivare. Rådgivningen är opartisk och kostnadsfri.