Värmepumpar

En värmepump tar värme från berg, jord, sjö eller luft. Därefter höjer den temperaturen med hjälp av en kompressor, innan värmen överförs till fastighetens värmesystem.

Vilken typ av värmepump som är lämplig beror främst på:

  • hur stort värme- och varmvattenbehovet är
  • vilka förutsättningar som finns i det närliggande markområdet.

En värmepump minskar inte byggnadens energibehov. Däremot minskar den mängden köpt energi, vilket sänker uppvärmningskostnaden. För varje kWh el som värmepumpen behöver för att arbeta, producerar den cirka 2–4 kWh värme till huset.

Vid en jämförelse av olika värmepumpar är det viktigt att titta på årsvärmefaktorn, SCOP-värdet, som är ett mått på pumpens effektivitet. Ju högre SCOP-värde, desto effektivare pump.

En värmepump använder förhållandevis mycket el, jämfört med exempelvis pelletseldning eller fjärrvärme. Välj därför gärna ett elavtal där elen har producerats med förnybara energikällor och är miljömärkt. Det finns flera webbplatser där ni kan jämföra avtal från olika elleverantörer, exempelvis Elpriskollen som tagits fram av Energimarknadsinspektionen.

elpriskollen.se Länk till annan webbplats.

Byta från fjärrvärme till bergvärme?

Att konvertera från fjärrvärme till bergvärme är i sig inte en självklar energi- och miljöbesparande åtgärd. Det faktiska värmebehovet kommer inte att minska, trots att mängden köpt energi blir lägre. Miljöpåverkan för de olika systemen beror på fjärrvärmens bränslemix och hur elen som driver bergvärmepumpen har producerats.

Välj storlek på värmepumpen efter husets värmeeffektbehov. En tumregel är att välja en värmepump som täcker cirka 95 procent av husets årliga energibehov. Under de kallaste dagarna kan exempelvis en elpatron eller fjärrvärme behövas som en extra värmekälla, så kallad spetsvärme.

Om fjärrvärme ska användas som spetsvärme, tänk på att priset är som högst under den kallaste perioden av året. Ta därför reda på om och hur taxan påverkas om föreningen blir en ”spetskund”.

Vid byte till bergvärme kan huvudsäkringen behöva höjas. Det är därför viktigt att undersöka om er fastighet går att säkra upp och vad det innebär för abonnemangsavgiften.

Olika typer av värmepumpar

Bergvärmepump

Berggrunden håller en relativt konstant temperatur året runt, vilket är bra för värmepumpens effektivitet och besparingspotential. Värmen hämtas genom ett antal borrhål, energibrunnar, som ofta är cirka 100–300 meter djupa. För en bostadsrättsförening betyder det att ett antal borrhål måste få plats inom föreningens tomtyta.

Om brunnarna borras för grunt eller ligger för nära varandra kan kapaciteten försämras med åren. Eftersom brunnen bör ha en mycket lång livslängd, mycket längre än värmepumpen, är det viktigt att borrningen sker på rätt sätt. Anlita därför ett branschanslutet och certifierat borrningsföretag.

Kontakta er kommun inför borrning för bergvärme. Ni behöver göra en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden, eftersom det kan finnas områden där det är förbjudet att installera bergvärme. I vissa fall krävs även bygglov.

Sjö-, grundvatten- och ytjordvärmepump

Sjö- och ytjordvärmepumpar fungerar på ungefär samma sätt som bergvärme. Skillnaden är att slangen som tar upp värme läggs på botten av en sjö eller grävs ner i marken, istället för att läggas i borrhålet. Det kan vara ett alternativ om ni har nära till en sjö eller en stor tomtyta. I ett system för grundvattenvärmepumpar pumpas grundvatten upp till värmepumpen, som efter avkylning pumpas tillbaka till en annan brunn.

Tillståndsprocessen för sjö-, grundvatten- och ytjordsvärmepumpar kan vara komplicerad, eftersom det ofta handlar om känsliga miljöer och stora ytor. Kontakta din kommun för ytterligare information.

Luft/luftvärmepump

Denna typ av värmepump består av en utomhus- och en inomhusdel. Värmen tas från uteluften och avges via ett köldmedium till inomhusluften, med hjälp av en fläkt.

Eftersom pumpen inte kan kopplas till ett vattenburet värmesystem fungerar den främst som ett komplement till andra system, som direktverkande el. Det är framför allt i radhus eller en-/tvåfamiljshus som en luft/luftvärmepump kan vara lämplig.

Luft/vattenvärmepump

En luft/vattenvärmepump fungerar som en luft/luftvärmepump, med skillnaden att den överför värme till ett vattenburet system. Därmed kan den producera både varmvatten och värme, och täcka upp till 60 procent av husets totala behov. För radhus eller en-/tvåfamiljshus kan luft/vattenvärmepump vara lämplig.

Frånluftsvärmepump

Frånluftsvärmepumpar är lämpliga i fastigheter med mekanisk frånluftsventilation. De passar särskilt bra i flerbostadshus med en samlad frånluftskanal, istället för flera. Värmen i den utgående ventilationsluften tas tillvara och återförs till värmesystemet.

Eftersom frånluften håller konstant hög temperatur arbetar värmepumpen lika bra året om. Frånluftsvärmepumpen kan ge både värme och varmvatten, men värmeenergin i frånluften är begränsad. Hur mycket värme som värmepumpen kan ge beror på ventilationsflödet.

Vid problem med mögel, fukt eller radongas kan frånluftsvärmepump vara särskilt lämplig, eftersom ventilationen ändå måste öka. Om frånluftskanalerna passerar kalla utrymmen, som vindar, måste dessa isoleras för att undvika kondens i kanalerna.

Moderna frånluftsvärmepumpar är bättre på att utvinna energin från frånluften än äldre modeller, vilket gör att luften blir mycket kallare. Gamla frånluftskanaler behöver därför ofta tilläggsisoleras, för att undvika kondensbildning och fuktproblem.

Hjälpte informationen på sidan dig?

Vill du ha kostnadsfri rådgivning?

Välj kommun i listan för kontaktuppgifter till din energi- och klimatrådgivare. Rådgivningen är opartisk och kostnadsfri.